Lars Petter

lars-petter

Många katrineholmare, gamla som unga har säkert någon gång hört talas om Lars Petter – hus, utan att för den skull veta varifrån begreppet härstammar. Vem var denne Lars Petter? Speciellt de yngre generationerna kan nog ha svårt att få bitarna att falla på plats. Låt oss därför i korta ordalag reda ut begreppet Lars Petter – hus.

Byggmästare Lars Petter Larsson föddes i december 1845 på gården Åsen i Sköldinge. I mitten av 1860-talet startade hans bana inom byggbranschen genom anställning som snickare på flera gods i trakten, bland annat Fjällskäfte och Ökna i Floda socken. Han kom så småningom till SJ, där han byggde banvaktstugor på sträckan mellan Katrineholm och Sparreholm. I mitten av 1870-talet slog han sig ner i Katrineholm och var med och uppförde västra järnvägsbostäderna vid Storgatan 16, där det i dag ligger tre punkthus av högre modell. Han köpte mangårdsbyggnaden till Stensätters gård och området runt omkring, i hörnet av Storgatan-Nygatan (nuvarande Bievägen). Där uppförde han först ett tvåvånings bostadshus, där han själv bebodde ena lägenheten och hyrde ut den andra åt grosshandlaren August Kullberg. Han byggde fler hus på samma tomt, bl.a. det som skulle komma att innehålla Katrineholms första bank, Södermanlands Enskilda Sparbank. August Kullberg köpte senare tomten lät riva husen för att kunna bygga sitt eget bostads och kontorskomplex Kullbergska huset, färdigt 1904. Larsson bosatte sig då i ett hus han själv byggt på Storgatan 21. På samma adress fast inne på gården hade han på 1880-talet  byggt den tidens samlingslokal Socitetshuset (ibland kallat Larssons salong), som senare kom att bli Katrineholms första församlingshem. De hus som uppfördes av L.P. Larsson hade en speciell byggnadsstil, oftast med sparsmakad exteriör vilket gjorde att de kom att kallas Lars Petter-hus och var lätta att känna igen. Ett undantag från det enkla var praktvillan på Storgatan 27 som byggdes åt Källarmästare Leonard Linden. Där var utsmyckningen av huset desto rikligare med snickarglädje och flagga på taket. Hur många hus som uppfördes under den fyra decennier långa byggmästarkarriären råder det delade meningar om. I Katrineholms-Kurirens dödsruna 1928 uppges att det skulle varit ett femtiotal medan Hilding Hjelmberg i sina böcker om Katrineholms historia påstår att det var ett hundratal. Säkert är i alla fall att det mest var bostadshus byggmästare Larsson byggde, dock med några undantag. Ett av dessa var Katrineholms Samskola i hörnet Djulögatan – Hantverkargatan. Skolan startades av en förening 1901 och har sedan dess även fungerat som stadsbibliotek, konstmuseum och pensionärshus.

Lars Petter Larsson var inte bara byggmästare utan deltog under många år även i det lokalpolitiska livet som ledamot i flera betydande nämnder. Han avled efter en kort tids sjukdom den 27 november 1928 och begravdes i Katrineholms kyrka den 2 december. Enligt dödsannonsen sörjdes han närmast av systern Sofia Johansson samt syskonbarnen Axel, Jennie, Maria, Rickard, Kvirinius och Anna.